Internetstiftelsens tonalitet och språkbruk

Tonaliteten är Internetstiftelsens röst och speglar hur vi vill uppfattas. Det handlar om vilka ord vi väljer och sättet vi komponerar meningar på.

Eftersom vi vill inkludera alla och dela med oss av vår kunskap, vill vi att alla ska förstå och tycka att vi skriver på ett lättförståeligt sätt. Därför ska språket vara enkelt och rakt på sak, motsatsen till byråkratiskt. Personliga manér ska inte finnas på Internetstiftelsens webbplats men ibland kan det finnas rum för det i annan extern kommunikation – situationen avgör. För att uppfylla kraven vi har på oss själva är det viktigt att alla förmedlar samma tonalitet genom ett gemensamt språkbruk. Därför har vi några enkla riktlinjer:

Skriv enkelt, kort och konkret.

Skriv raka meningar och förklara svåra begrepp, till exempel alla facktermer som vi är vana vid men inte alla i vår omvärld. Ett exempel på en rak mening är: “Internetstiftelsen anordnar ett seminarium där vi berättar om hur domännamnssystemet, DNS, fungerar”. Jämför med meningen: “Hur DNS fungerar kommer Internetstiftelsen att berätta under ett seminarium”. I den andra meningen har vi inte använt rak ordföljd och inte heller förklarat vad förkortningen DNS är. Det blir följaktligen svårare att förstå vad vi menar. Använd aktiva verbformer, till exempel “ Internetstiftelsen anordnar…”, “Tjänsten ger…” etcetera. Använd svenska begrepp– inte svengelska, till exempel “publiceringsverktyg” istället för “CMS”. På Svenska språkrådets sajt finns vägledning: http://www.sprakradet.se/GetDoc?meta_id=1952

Internetstiftelsens skrivregler

När vi pratar om oss själva skriver vi alltid Internetstiftelsen (med stort I). Första gången Internetstiftelsen nämns i en fristående text skriver vi ut “Internetstiftelsen”, till exempel i pressmeddelanden. På engelska är motsvarande “ The Swedish Internet Foundation”. Vi talar enbart om Internetstiftelsen och använder ingen förkortning. När vi uttrycker genitiv (som beskriver ägande) skriver vi Internetstiftelsens. På engelska är motsvarigheten The Swedish Internet Foundation's Vi skriver "internet" och "nätet" med gemen (liten) begynnelsebokstav, inte “Internet” och "Nätet".

Vardagligt språk

Vi skriver “ska”, aldrig “skall”. Vi skriver “du” och “ni” med gemen (liten) begynnelsebokstav. Vi använder “du” i tilltal, inte “ni” om det inte avser en grupp personer.

Skriv ut förkortningar och siffror under tolv

Vi skriver ut förkortningar som “till exempel” och “etcetera”, vi skriver inte “t ex” och “etc”. Vissa vedertagna förkortningar går dock bra att använda. Förkortningen “app” är så pass vedertagen att förkortningen är att föredra framför “applikation” som lätt uppfattas som omständlig. Ibland kan det då vara lämpligt att ge en kortare förklaring: ”App, eller applikation som det är en förkortning av, är helt enkelt ett program som man installerar på sin mobiltelefon. Begreppet appar började användas mer omfattande 2008, när Apple lanserade App Store till Iphone, som är en programbutik för Apples mobiltelefon.” Vi skriver förkortningar av tekniska begrepp med versaler, då blir det mindre risk för missförstånd. Svenska skrivregler om förkortningar av namn: ”Om förkortningen utläses som ett normalt ord, använda endast stor begynnelsebokstav: Nato, Dagab, Stim. Om förkortningen utläses bokstav för bokstav, används stora bokstäver i hela förkortningen: SKF, USA, TCO. Vet man inte hur det förhåller sig eller, om bruket varierar, skriver man med stora bokstäver.” Vi skriver ut siffror under tolv med bokstäver i brödtext. I texter med mycket siffror kan man göra undantag för att det ska bli tydligare, till exempel i en ekonomisk redovisning.

Svenska ord och uttryck

I största möjliga mån ska vi använda svenska ord och uttryck. Exempelvis skriver vi “webbläsare”, aldrig “browser”; “e-post” eller “mejl”, aldrig “e-mail” eller “mail”. Vi skriver heller aldrig “e-brev. Ordet “e-post” syftar på tjänsten e-post och vi skriver därmed aldrig “ett e-post”. Utan vi skriver “ett e-postmeddelande” eller “ett mejl”. Som verb använder vi “e-posta” eller “mejla”.

Korrekt begreppsanvändning

På Internetstiftelsen benämner vi webben med ordet “webben” (alltid gement). Aldrig “web” (engelsk stavning), “www” eller “World Wide Web”. Det är viktigt att vi använder ordet “webb” och “internet” korrekt och inser att de inte är synonymer. Vi skriver “webbplats” eller den lite vardagligare benämningen “sajt”, inte “hemsida”. Vi använder inte “hemsida” eftersom det kan syfta på en webbplats startsida och därför skriver vi den mer precisa termen “webbplats”.