Långt innan internet läggs de första grunderna för framtidens IT-utveckling. Redan nu börjar Sverige bli bra på datorteknik – bland annat skapar vi en hålremsstans som blir en exportsuccé.
Föreställ dig att du varje gång du ska besöka en webbsida eller skicka ett mejl hade behövt leta reda på rätt nummer i ett register och sedan skriva in en lång sifferkombination i stället för ett domännamn.
Så hur fungerar internet? Svaret är med protokollen TCP/IP. En teknik som kunde börja användas redan 1974. Men det har inte varit givet att just TCP/IP skulle bygga internet.
Arpanet är ett nätverk som är föregångare till dagens internet. Arpanets historia startar på den amerikanska försvarsmyndigheten ARPA där idén till internet först formuleras 1963. Utvecklingen av nätverket pågår sedan under större delen av 1960-talet.
I september 1969 länkas Arpanets första dator med en sprillans ny, specialbyggd maskin, en IMP – Interface Message Processor (som ni ser på bilden här ovanför). Och några veckor senare, 29 oktober klockan halv elva på kvällen skickar forskargruppen på UCLA, ledd av professor Leonard Kleinrock, iväg ett meddelande till en dator på Stanford drygt 50 mil därifrån. Det innehåller endast bokstäverna L och O (forskarna hade tänkt skriva LOGIN men servern kraschade).
Arpanet är ett av många nätverk som utvecklas under 60-talet i både USA, England och Frankrike.
På den amerikanska forskningsmyndigheten ARPA (Advanced Research Projects Agency) jobbar datorforskaren Joseph Licklider. Han är den som kläcker idén till det som blir internet, men det finns många andra på myndigheten som gör betydande insatser för att förverkliga planerna.
Leonard Kleinrock uppfinner kommunikationstekniken ”paketutbyte” (packet switching), Vinton Cerf och Robert Kahn kommer på TCP/IP-protokollet (som fortfarande utgör grunden för det internet vi har i dag).
En annan viktig upptäckt är tidsdelningssystemen (time-sharing), som innebär att flera personer kan använda samma dator. Det är ju egentligen det man gör på internet, delar datorer med varandra.
1971 skickas det första e-postmeddelandet på Arpanet – från en dator till en annan som står precis bredvid. Fler och fler datorer på amerikanska forskningsanstalter och laboratorium kopplas sedan upp, nätet växer och 1973 är det hela fyrtio datorer uppkopplade.
Samma år kopplas den första utländska datorn upp mot Arpanet utanför USA. Den är norsk och kopplas upp via satellit. Men om vi ska vara lite petiga går faktiskt den första internetkontakten via markstationen i Tanum i Bohuslän, som tar emot signalerna och skickar dem vidare till Norge. Först då blir internet internationellt.
I ett filmklipp från slutet av sextiotalet spekuleras det om framtidens hus. I en sekvens får man se många olika terminaler där mor och far beställer kläder, tittar över bankärenden, och korresponderar med andra.
I ett filmklipp från slutet av sextiotalet spekuleras det om framtidens hus. I en sekvens får man se många olika terminaler där mor och far beställer kläder, tittar över bankärenden, och korresponderar med andra.
På sjuttiotalet fortsätter utvecklandet av föregångare till dagens internet, både i Sverige och i USA. I slutet av årtiondet skapar Jacob Palme KOM-systemet, ett slags tidigt chattrum.
Föreställ dig att du varje gång du ska besöka en webbsida eller skicka ett mejl hade behövt leta reda på rätt nummer i ett register och sedan skriva in en lång sifferkombination i stället för ett domännamn.
Så hur fungerar internet? Svaret är med protokollen TCP/IP. En teknik som kunde börja användas redan 1974. Men det har inte varit givet att just TCP/IP skulle bygga internet.
I ett filmklipp från slutet av sextiotalet spekuleras det om framtidens hus. I en sekvens får man se många olika terminaler där mor och far beställer kläder, tittar över bankärenden, och korresponderar med andra.
I ett filmklipp från slutet av sextiotalet spekuleras det om framtidens hus. I en sekvens får man se många olika terminaler där mor och far beställer kläder, tittar över bankärenden, och korresponderar med andra.
Utvecklingen rusar framåt, inte minst tack vare en rad hårt arbetande eldsjälar. Björn Eriksen registrerar .se-domänen och tar emot det allra första mejlet till Sverige, SVT:s Lars Orup försöker sig på dataintrång och TCP-IP – protokollet som ligger till grund för internets infrastruktur – blir standard.
Föreställ dig att du varje gång du ska besöka en webbsida eller skicka ett mejl hade behövt leta reda på rätt nummer i ett register och sedan skriva in en lång sifferkombination i stället för ett domännamn.
Så hur fungerar internet? Svaret är med protokollen TCP/IP. En teknik som kunde börja användas redan 1974. Men det har inte varit givet att just TCP/IP skulle bygga internet.
I ett filmklipp från slutet av sextiotalet spekuleras det om framtidens hus. I en sekvens får man se många olika terminaler där mor och far beställer kläder, tittar över bankärenden, och korresponderar med andra.
I ett filmklipp från slutet av sextiotalet spekuleras det om framtidens hus. I en sekvens får man se många olika terminaler där mor och far beställer kläder, tittar över bankärenden, och korresponderar med andra.
Föreställ dig att du varje gång du ska besöka en webbsida eller skicka ett mejl hade behövt leta reda på rätt nummer i ett register och sedan skriva in en lång sifferkombination i stället för ett domännamn.
Så hur fungerar internet? Svaret är med protokollen TCP/IP. En teknik som kunde börja användas redan 1974. Men det har inte varit givet att just TCP/IP skulle bygga internet.
I ett filmklipp från slutet av sextiotalet spekuleras det om framtidens hus. I en sekvens får man se många olika terminaler där mor och far beställer kläder, tittar över bankärenden, och korresponderar med andra.
Nu börjar det hända grejer! Under 90-talet blir internet något som fler och fler både känner till och faktiskt använder. WWW släpps löst på internet, Carl Bildt mejlar med Bill Clinton och 1996 utses internet till årets julklapp.
Föreställ dig att du varje gång du ska besöka en webbsida eller skicka ett mejl hade behövt leta reda på rätt nummer i ett register och sedan skriva in en lång sifferkombination i stället för ett domännamn.
Så hur fungerar internet? Svaret är med protokollen TCP/IP. En teknik som kunde börja användas redan 1974. Men det har inte varit givet att just TCP/IP skulle bygga internet.
I ett filmklipp från slutet av sextiotalet spekuleras det om framtidens hus. I en sekvens får man se många olika terminaler där mor och far beställer kläder, tittar över bankärenden, och korresponderar med andra.
Nu börjar vi hänga på communities och konsumera och dela stora mängder innehåll – roliga bilder, bloggar, nyheter, men också filmer och musik som vi kanske inte alltid fått tag i på lagligt sätt.
Föreställ dig att du varje gång du ska besöka en webbsida eller skicka ett mejl hade behövt leta reda på rätt nummer i ett register och sedan skriva in en lång sifferkombination i stället för ett domännamn.
Så hur fungerar internet? Svaret är med protokollen TCP/IP. En teknik som kunde börja användas redan 1974. Men det har inte varit givet att just TCP/IP skulle bygga internet.
I ett filmklipp från slutet av sextiotalet spekuleras det om framtidens hus. I en sekvens får man se många olika terminaler där mor och far beställer kläder, tittar över bankärenden, och korresponderar med andra.
Smarta telefoner och plattor innebär att internet är med oss hela tiden. 2010 använder 92 procent av den svenska befolkningen internet och det finns nu över 1 miljon .se-domäner registrerade.
Föreställ dig att du varje gång du ska besöka en webbsida eller skicka ett mejl hade behövt leta reda på rätt nummer i ett register och sedan skriva in en lång sifferkombination i stället för ett domännamn.
Så hur fungerar internet? Svaret är med protokollen TCP/IP. En teknik som kunde börja användas redan 1974. Men det har inte varit givet att just TCP/IP skulle bygga internet.
I ett filmklipp från slutet av sextiotalet spekuleras det om framtidens hus. I en sekvens får man se många olika terminaler där mor och far beställer kläder, tittar över bankärenden, och korresponderar med andra.
Den en gång så positiva synen på internet har bytts mot en ökad skepsis för digitaliseringens negativa konsekvenser. Coronapandemin gör att allt fler både studerar och jobbar hemifrån vilket driver på digitaliseringen av arbetslivet.
Föreställ dig att du varje gång du ska besöka en webbsida eller skicka ett mejl hade behövt leta reda på rätt nummer i ett register och sedan skriva in en lång sifferkombination i stället för ett domännamn.
Så hur fungerar internet? Svaret är med protokollen TCP/IP. En teknik som kunde börja användas redan 1974. Men det har inte varit givet att just TCP/IP skulle bygga internet.
I ett filmklipp från slutet av sextiotalet spekuleras det om framtidens hus. I en sekvens får man se många olika terminaler där mor och far beställer kläder, tittar över bankärenden, och korresponderar med andra.
Cirka en gång i månaden tipsar vi om intressanta evenemang och roliga projekt som vi driver. Se till att du håller dig uppdaterad genom att prenumerera på nyhetsbrevet!
