Datadamer – Kvinnorna som digitaliserade världen
Datadamer
Onlinespel – Från moralpanik till e-sport
Onlinespel
Datadamer – Kvinnorna som digitaliserade världen
Datadamer
Onlinespel – Från moralpanik till e-sport
Onlinespel

1960

Långt innan internet läggs de första grunderna för framtidens IT-utveckling. Redan nu börjar Sverige bli bra på datorteknik – bland annat skapar vi en hålremsstans som blir en exportsuccé.

1964

Det här är TCP/IP – nu uppfinns tekniken bakom internet

Så hur fungerar internet? Svaret är med protokollen TCP/IP. En teknik som kunde börja användas redan 1974. Men det har inte varit givet att just TCP/IP skulle bygga internet.

Arpanet är ett nätverk som är föregångare till dagens internet. Arpanets historia startar på den amerikanska försvarsmyndigheten ARPA där idén till internet först formuleras 1963. Utvecklingen av nätverket pågår sedan under större delen av 1960-talet.

I september 1969 länkas Arpanets första dator med en sprillans ny, specialbyggd maskin, en IMP – Interface Message Processor (som ni ser på bilden här ovanför). Och några veckor senare, 29 oktober klockan halv elva på kvällen skickar forskargruppen på UCLA, ledd av professor Leonard Kleinrock, iväg ett meddelande till en dator på Stanford drygt 50 mil därifrån. Det innehåller endast bokstäverna L och O (forskarna hade tänkt skriva LOGIN men servern kraschade).

Arpanet är ett av många nätverk som utvecklas under 60-talet i både USA, England och Frankrike.

Vem uppfann internet? Flera personer gjorde betydande insatser

På den amerikanska forskningsmyndigheten ARPA (Advanced Research Projects Agency) jobbar datorforskaren Joseph Licklider. Han är den som kläcker idén till det som blir internet, men det finns många andra på myndigheten som gör betydande insatser för att förverkliga planerna.

Leonard Kleinrock uppfinner kommunikationstekniken ”paketutbyte” (packet switching), Vinton Cerf och Robert Kahn kommer på TCP/IP-protokollet (som fortfarande utgör grunden för det internet vi har i dag).

En annan viktig upptäckt är tidsdelningssystemen (time-sharing), som innebär att flera personer kan använda samma dator. Det är ju egentligen det man gör på internet, delar datorer med varandra.

Första mejlet skickas på Arpanet

1971 skickas det första e-postmeddelandet på Arpanet – från en dator till en annan som står precis bredvid. Fler och fler datorer på amerikanska forskningsanstalter och laboratorium kopplas sedan upp, nätet växer och 1973 är det hela fyrtio datorer uppkopplade.

Arpanet blir internationellt

Samma år kopplas den första utländska datorn upp mot Arpanet utanför USA. Den är norsk och kopplas upp via satellit. Men om vi ska vara lite petiga går faktiskt den första internetkontakten via markstationen i Tanum i Bohuslän, som tar emot signalerna och skickar dem vidare till Norge. Först då blir internet internationellt.

1970

hero

På sjuttiotalet fortsätter utvecklandet av föregångare till dagens internet, både i Sverige och i USA. I slutet av årtiondet skapar Jacob Palme KOM-systemet, ett slags tidigt chattrum.

1980

hero

Utvecklingen rusar framåt, inte minst tack vare en rad hårt arbetande eldsjälar. Björn Eriksen registrerar .se-domänen och tar emot det allra första mejlet till Sverige, SVT:s Lars Orup försöker sig på dataintrång och TCP-IP – protokollet som ligger till grund för internets infrastruktur – blir standard.

1990

hero

Nu börjar det hända grejer! Under 90-talet blir internet något som fler och fler både känner till och faktiskt använder. WWW släpps löst på internet, Carl Bildt mejlar med Bill Clinton och 1996 utses internet till årets julklapp.

2000

hero

Nu börjar vi hänga på communities och konsumera och dela stora mängder innehåll – roliga bilder, bloggar, nyheter, men också filmer och musik som vi kanske inte alltid fått tag i på lagligt sätt.

2010

hero

Smarta telefoner och plattor innebär att internet är med oss hela tiden. 2010 använder 92 procent av den svenska befolkningen internet och det finns nu över 1 miljon .se-domäner registrerade.

2020

hero

Den en gång så positiva synen på internet har bytts mot en ökad skepsis för digitaliseringens negativa konsekvenser. Coronapandemin gör att allt fler både studerar och jobbar hemifrån vilket driver på digitaliseringen av arbetslivet.

Guidad tur
Fortsätt den guidade turen
hero

Nyhetsbrev från Internetstiftelsen

Cirka en gång i månaden tipsar vi om intressanta evenemang och roliga projekt som vi driver. Se till att du håller dig uppdaterad genom att prenumerera på nyhetsbrevet!

Integritetspolicy
.FILE 2G 3G 4G 5G